Fem dagars utmaning
Helgen blev en riktig utmaning. Min fru skulle till Kiruna på inspirationsresa i fem dagar. Jag skulle ta hand om våra underbara barn under samma tid. Nomi passade dessutom på att få magsjuka och jag hoppade på kryckor pga två värkande, inflammerade fötter.
Torsdagen började i alla fall bra med att jag slutförde arbetet med en skiva jag producerat för en kund under över ett års tid. Här ser ni slutrenderingen av den sista mastringen av låten :)
Det känns som en lyx att få ta sådana här uppdrag ibland. Trots att karriären som föreläsare har tagit fart ordentligt gör jag sådana här uppdrag ibland bara för att jag mår så bra av det. Skulle inte vilja ha det som heltidsarbete men ett par gånger om året är enormt tillfredsställande.
Nomi vaknade till på natten till fredag och var jättehungrig. Inte så konstigt kanske med tanke på att hon kräkts upp allt. Vi hade en mysig stund i soffan medan hon åt. Sedan ville hon inte riktigt sova så vi passade på att filosofera lite om livet. Hon är snart två år och det går att ställa en hel del spännande frågor till henne. Eftersom hon inte kan prata mer än enstaka ord men förstår oerhört mycket så ställer jag Ja och Nej frågor. Det är förundrande hur bra koll hon har på massor av saker. (som jag inte trodde att hon visst något om.)
Neo var verkligen en stor klippa den här helgen. Han körde vagnen vart vi än skulle bara för att jag skulle kunna hoppa på kryckor. Jag är så himla stolt över honom. (också) Han är så generös och visar så stor omsorg.
Nomi piggnade till allteftersom och vi smet iväg på restaurang en dag. Skönt att slippa belasta foten genom matlagning. :)
Tur i oturen är att Nomi är inne i en ålder nu där hon leker väldigt självständigt. Hon har gärna någon bredvid sig men själva lekandet gör hon gärna själv. Detta underlättade betydligt för mig. Jag och Neo byggde en hel del Lego. Här ser ni en flotilj av Neo-fighters väntandes på uppdrag.
På söndagen kom Malins föräldrar ner och hjälpte till. Skönt. Jag är så tacksam över våra fyra föräldrar. Den här helgen hade varit avsevärt tyngre utan deras stöd. Det blev med andra ord en bra helg. Kan också glädjande berätta att inflammation äntligen har gett med sig. Sköööönt!
Torsdagen började i alla fall bra med att jag slutförde arbetet med en skiva jag producerat för en kund under över ett års tid. Här ser ni slutrenderingen av den sista mastringen av låten :)
Det känns som en lyx att få ta sådana här uppdrag ibland. Trots att karriären som föreläsare har tagit fart ordentligt gör jag sådana här uppdrag ibland bara för att jag mår så bra av det. Skulle inte vilja ha det som heltidsarbete men ett par gånger om året är enormt tillfredsställande.
Nomi vaknade till på natten till fredag och var jättehungrig. Inte så konstigt kanske med tanke på att hon kräkts upp allt. Vi hade en mysig stund i soffan medan hon åt. Sedan ville hon inte riktigt sova så vi passade på att filosofera lite om livet. Hon är snart två år och det går att ställa en hel del spännande frågor till henne. Eftersom hon inte kan prata mer än enstaka ord men förstår oerhört mycket så ställer jag Ja och Nej frågor. Det är förundrande hur bra koll hon har på massor av saker. (som jag inte trodde att hon visst något om.)
Neo var verkligen en stor klippa den här helgen. Han körde vagnen vart vi än skulle bara för att jag skulle kunna hoppa på kryckor. Jag är så himla stolt över honom. (också) Han är så generös och visar så stor omsorg.
Nomi piggnade till allteftersom och vi smet iväg på restaurang en dag. Skönt att slippa belasta foten genom matlagning. :)
Tur i oturen är att Nomi är inne i en ålder nu där hon leker väldigt självständigt. Hon har gärna någon bredvid sig men själva lekandet gör hon gärna själv. Detta underlättade betydligt för mig. Jag och Neo byggde en hel del Lego. Här ser ni en flotilj av Neo-fighters väntandes på uppdrag.
På söndagen kom Malins föräldrar ner och hjälpte till. Skönt. Jag är så tacksam över våra fyra föräldrar. Den här helgen hade varit avsevärt tyngre utan deras stöd. Det blev med andra ord en bra helg. Kan också glädjande berätta att inflammation äntligen har gett med sig. Sköööönt!
Kommentarer
Trackback
