jespercaron

Neo för tre år sedan härmade mig när jag tränade Yoga. :)

 

Idag gjorde jag ett snabbt Mindfullness-pass på jobbet och det är verkligen värt att berätta om. Bakgrunden är att jag har haft ett antal "surdegar" som legat och som jag inte har känt för att ta tag i alls. Högen har dessutom bara vuxit och vuxit! Låt mig ge några exempel på vad vi pratar om här:

 

- Anmälan om Autogiro för trängselskatt.

- Ansöka om elektronisk registrering av löneuppgift hos försäkringskassan.

- Hantera en felaktigt utställd faktura.

- Läsa igenom nytt avtal för depåkonto. 8 sidor tråktext.

- Totalt 26 liknande ärenden...

 

Vet inte hur det är med dig men sådana här listor fullkomligt äter energi från mig. Det är inte det här jag är född till att göra. Detta är inte meningen med livet. Du hör ju själv hur på sin spets det blir. :) Det finns andra människor däremot som älskar det här... Dom brukar oftast välja en sådan karriär. :)

 

I alla fall så körde jag min 10 minutare mindfullness och döm om min förvåning hur jag efter det betade av alla 26 punkter på lite styvt två timmar. Dessutom med bibehållen entusiasm och härligt humör. Det kändes som om jag hade ett slags omsorg inför de här uppgifterna som jag inte brukar ha. En nyfiken närvaro till något som jag egentligen inte gillar. Det har legat en skön anda i luften. Det är detta mindfullness handlar om (i alla fall för mig) Att kunna skapa värde i situationer där jag tidigare inte sett något värde.

 

Idag fick jag verkligen se effekten av träningen på ett sätt som fullständigt övertygade mig. Det här är riktigt stort.

 

 

 

Fick feedback från ett par att det skulle vara kul att se lite bilder på familjen. (Efter inlägget kring balans mellan arbete och familj) Kollade igenom bloggen och såg att min familj nästan aldrig är med. Om man inte känner mig kan man nästan få tron att jag lever själv och ingenting kan vara mer fel. Skall därför bli bättre på att få in lite bilder här och var på de övriga i familjen. Vi hade vattenkrig för en tid sedan. Jag köpte en raket som skjuts upp med vatten. Härligt kul.

 

 

Nomi är dessutom grym på att blasta. Don efter person helt enkelt. Jag kanske skall säga att jag oftast blir blötast. Det där med att leka och busa är himla kul. När man frågar ungarna vad de gillar mest så ligger det i topp: När mamma och pappa är med och leker. Är det vattenkrig så är jag dessutom gärna frivillig. :)

 

 

Hade med familjen på fotboll också för en tid sedan. Kör Mental konditionsträning med tjejerna i Bergdalen och det var kul att se dem spela. Har fått så grymt bra cred från tränarna på hur tjejerna har utvecklat sin mentala kondition när de hamnar i motgångsläge. Själv känner jag det mer som att få komma till dukat bord. Många av tjejerna kommer att spela i allsvenskan och en och annan i landslaget om ett par år. Just den här matchen var kul. Vi vann med 8-0. Bra jobbat tjejer.

 

Nomi och hennes kompis Jasmine tyckte väl att fotbollsmatch var så där som aktivitet. Korv och bröd mellan halvlekarna var betydligt mer uppskattat.

 

 

Vi har byggt koja också. Har fått färdigt del 1. Meningen är att det skall bli ett par våningar till.

 

Barnen gillar i alla fall kojan och det har varit kul att bygga. Minns det starkt när jag var med pappa och snickrade. Håller tummarna att även Neo kommer att känna så när han blir större.

 

Traditionellt midsommar firande är något som jag älskar. Musik och dans och fiskedamm och lite så där gammaldags nöjen. Det kittlar till på ett alldeles speciellt ställe i mig när det sker. Jag brukar dessutom vara en mästare på att köra ner i diket efter att man har slunkit både hit och dit. :) Varför skall bara ungarna slänga sig? Verkar hur korkat som helst att avstå från det bästa momentet i hela låten.

 

 

Här är det fiskdamm som gäller för Nomi.

 

 

På eftermiddagen firade vi hemma hos Justina och Henrik. Vi var 10 barn och 10 vuxna i deras hus. Det var hur kul som helst. Massor av spännande samtal. Har tänkte lite extra på den här midsommarfesten faktiskt. Det är inte mer än några år sedan vi flyttade till Viskafors. Nu har alla i familjen massor av bra vänner där. För mig är det viktigt att välja umgänge med omsorg. Det är en sådan lyx att ha så många fina och genuina och bra människor i sin omedelbara närhet. Känns Turbo Toppen helt enkelt.

Bakgrund

Idag inleder jag ett 90 dagars träningsprogram i mindfullness. Bakgrunden är att jag förra veckan fick chansen via en mycket god vän, Martin Ström, att delta på en heldagsutbildning i hur man kan arbeta med mindfullness i näringslivet. På plats fanns några av världens mest erkända inom just det segmentet av mindfullness.

När jag åkte upp till Stockholm den där dagen visste jag inte så mycket om mindfullness. Ordet har fladdrat förbi ett antal gånger men jag hade en känsla att det skulle påminna mycket om någon av de andra tekniker som jag har studerat noggrannt. (Mental träning, SM-X, meditation, hypnos, NLP etc.) Det som fick mig att åka var just en av föreläsarna Jeremy Hunter, forskat på Harvard och är nu stationerad på den mycket ryktbara Peter Drucker school of management. Han skulle dessutom dela med sig av mycket av den forskning som gjorts på olika företag runt om i världen och de mycket evidensbaserade resultat som nu finns.

Så hade jag fog för min skepsis? Både Ja och Nej. Vad gäller den fysiologiska delen så hade jag 100% koll. Det som kom som var lite av en nyhet var metodiken kring träningen och hur den väldigt radikalt skiljer sig från den mentala träningen.

Att uppleva är att kunna tro.

För egen del så har jag en tro att jag inte sprider någonting vidare om jag inte själv har upplevt resultat. Det innebär att jag inte per automatik köper ett koncept bara för att det är uppbackat av forskning. Jag har lärt mig att det finns mängder av professorer som gärna sätter sitt namn på ett resultat om det finns pengar att tjäna. Det finns många PhD´s som har byggt upp populärpsykologiska böcker kring rena felaktigheter.

Efter det här seminariet är grundkänslan väldigt behaglig. Jag är grymt nyfiken på att se vad som händer om jag skiftar träning från de andra teknikerna jag tillämpar till mindfullness. Därav det här projektet.

Mindfull90

Jag har kallat projektet för Mindfull90. Namnet lämnar kanske den uppenbara ledtråden att det sträcker sig över 90 dagar. Jag kommer alltså att köra mindfullnessträning 2 x 10 minuter om dagen i 90 dagar. I bloggen kommer du att kunna genomföra träningen tillsammans med mig. Jag kommer att ge dig de nödvändiga instruktioner som du behöver för att genomföra träningen. Skicka gärna in frågor som jag kan lyfta fram! Kommer kanske inte att blogga varje dag om det men jag har skapat en ämnesflik som jag kallar för Mindfull90 så att du kan hitta raka vägen till just det här projektet.

Då börjar vi!

Hur gör man?

1 Som nybörjare kan det vara bra att planera träningen så att du har lugn och ro omkring dig. Ju mer vältränad du blir desto enklare blir det att lyfta in träningen lite varstans under dagen där du känner att det passar.

2 Sätt dig bekvämt till rätta i en stol. Ha båda fötterna stabilt mot marken. Hela fotsulan i. Om du har skor på dig som hindrar fotsulan från att bre ut sig stabilt mot marken så ta av skorna. Sitt upp stadigt men ändå avslappnat. Inte översträckt militär rygg, men inte helle hösäck. Aktiv hållning men behaglig, bekväm och naturlig. Ha händerna på låren. Ledigt, stabilt och bekävmt även där. Ha ögonen komfortabelt stängda. För mig har det tagit lite tid att hitta en skön ställning för armarna. Var nyfiken och testa dig fram till det som känns bäst för just dig. När du har hittat en sittställning, enligt instruktionerna ovan, som känns bra för dig så går vi in på nästa steg.

3 Andas lagom stora andetag. Inga fullandningar men inte heller genom ytliga andningar. En bekväm, lagom och skön andning i ett skönt tempo. För min del känner jag tydligt att jag drar ner på andningstakten en bit men inte alls som yogandningar eller som när jag tränar mental träning. Andas med ett jämta och bra luft flöde. Alltså inga kollapsade andningar utan jämt och kontrollerat.

4 Nu innebär hela träningen att fokusera på själva andningen! Ha fokus på andningen hela tiden! Hela vägen från in till ut andning och så vidare. Här börjar utmaningen på allvar. Visst tänker du det är väl hur lätt som helst... och för all del du kanske är bättre än jag på det här men hjärnan börjar fladdra iväg ganska snabbt. Den vill "hjärna" tänka på annat.
5 Det finns mängder av olika sätt att göra mindfullness träning på men jag väljer här en teknik som bygger på att du räknar dina andetag. Man får en kognition i själva träningen som jag upplever gör att närvaron blir mer här och nu. För varje in och utandning så räknar du i huvudet en siffra. Från 1 ända tills du kommit till 10. Därefter går du från 10 tillbaka till 1 osv.
Det här med att räkna förresten... Prova både med och utan räkning för att se vilket som känns mest naturligt för dig. Kör ett pass med räkning och ett pass utan och kolla av.

6 Att köra 10 minuter kräver träning. För egen del har jag kört ett par test pass de senaste fem dagarna och hjärnan vill gärna fladdra i väg som jag sade tidigare. Här är viktigt att inte göra någon stor grej av detta utan bara notera att en tanke dök upp, släpp tanken och gå tillbaka in i träningen. Mitt första pass fick jag hjälpa mig själv 8 gånger på bara 10 minuter...

Vill minnas att det var Duke Ellington sade att negativa tankar är som mörka moln som passerar. När det gäller mindfullness kanske vi kan säga att tankar är som moln som passerar. Låt bara de där tankarna som du inte själv har bestämt skall komma upp men som kanske kommer bara glida iväg som ett moln utan att värdera eller analysera.

7 Vad gäller tiden så kan det vara bra att ha någon timer som hjälper dig så att du inte behöver fundera eller lägga fokus på hur länge du har tränat. Lämna den uppgiften åt timern så att du kan vara ännu mer närvarande i själva träningen.

Känner att det finns massor av mer att säga men det här räcker, tror jag, för att du skall kunna prova lite grann.
Dessutom skall jag väl ha något att skriva de andra dagarna också...

Lycka till!