jespercaron

21 februari. Vågade bege mig till gymmet förra veckan. Foten känns stabil. Har därför tränat lite mer den här veckan. Det känns helt magiskt att få röra på mig igen. Det blev PT med Jörgen. Han hade en hel del nya kul redskap och övningar. Härligt.



22 februari. Spinning. Ett härligt svettigt pass. Känns bara hur bra som helst. :) Älskar spinning. När jag tränar vaknar jag till liv på ett sätt som är helt otroligt. Så finns det de som säger att kroppen inte har någon inverkan i att skapa känslor. F-k my... säger jag då. Det är ju så löjligt enkelt att bevisa. Gå och träna bara!



23 februari blev det styrketräning igen. Skönt. Hade duktigt med träningsverk från förra passet men idag kändes det bättre. Träning är bara så rätt för mig. Konstaterade den här dagen att mitt liv har tre faser. 1 Foten bråkar fasen. Då det värker så att jag håller på att gå sönder. Då är det inte lätt att träna. 2 Väntefasen Då smärtan har gått över men jag inte vågar komma i väg och träna för att risken är för stor att jag får tillbaka inflammationen 3 Träningsfasen. Det är här jag känner att jag kan leva fullt ut. Då är det roligt att heta Jesper. Kändes bra att definiera de olika faserna. Har olika strategier för de olika faserna

1 På alla tänkbara sätt försöka knäcka nöten med värken. Vet inte hur många metoder och experter som jag har träffat. Fast den som söker finner till sist. Allt letande har åtminstone gjort att återhämtningen går mycket fortare.
2 När kroppen inte längre behöver lägga mental energi på smärtan så uppstår här en skön känsla av att ha för mycket mental energi. Den försöker jag på alla tänkbara sätt kanalisera till bra saker (som inte har med träning att göra.)
3 Här maxar jag ut så mycket jag kan och hinner. Här tränas det för hela slanten. (Om det inte framgått så är jag i den fasen just nu:)



24 februari. Ett spinningpass på Onyx är alltid bara såååå rätt :) Folk undrar ibland om det inte är så att jag får den där smärtan i foten för att jag tränar så mycket. Svaret är att jag inte hittat något sådant samband.

Ibland har jag tränat mycket utan att få smärta
Ibland har jag tränat lite och ändå fått smärta
Ibland har jag fått smärta och så har den gått över av träningen
Ibland har jag vilat hur länge som helst utan att smärtan gått över.
(och självklart alla motsatta varianter av samma resonemang...)



26 februari Bästa spinningpasset hittills. Fasen vad jag maxade. Lyckomätaren slog i taket fullständigt under det här passet.



27 februari PT med Jörgen igen. Han hade så sjukt jobbiga övningar den här dagen. Det blev träningsvärk så det bara small om det.



28 februari. Vårsol och cykel utomhus. Är det rätt eller är det rätt? Det är bara så himmelskt rätt. När jag cyklade här tänkte jag på alla de som inte har några som helst problem med kroppen men som ändå inte tränar. Jag menar jag har kompisar som är handikappade, själv har jag min fot som ställer till det. Men att inte ha något fel på kroppen. Då känns det verkligen som folk har fått en gåva som de inte använder.



1 mars Body Pump på lunchen. Skönt att variera med lite annat. Det blir snart Zumba igen. Helt klart. Konditionen och styrkan börjar komma på allvar nu.