jespercaron

Provade att träna Feldenkreis idag. Fick ett tips om detta när jag hade som värst problem med fötterna. Sedan blev det aldrig av. Idag däremot uppstod en möjlighet att ta en titt. En kvart in i passet tänkte jag för mig själv att vad är det här? Det kändes urlöjligt att ligga på en matta och göra ett antal mesiga övningar. Jag bestämde mig i alla fall för att ge det en chans nu när jag ändå var där. Efter passet hade jag en väldigt unik känsla i kroppen. Idén med Feldenkreis är att ligga i musklens momentum läge. Det vill säga förbli i det läge då musklen precis skall till att anspännas. Jag insåg för mig själv att detta är ett läge som sällan används. Antingen är man anspänd i en eller annan utsträckning eller så är man avslappnad i musklen (i en eller annan utsträckning)

Därför var det som om kroppen gjorde något helt nytt vilket lösgjorde en väldigt massa i kroppen. På ett sätt påminner övningarna lite om Luigi som jag tränade under min karriär som dansare men där upphör likheterna.

Alltid kul när man får nya intryck.

Idag var jag grymt sugen på att träna aerobics. Kollade samtliga gym i stan utan att hitta aerobics på veckoschemat. En gång i tiden fanns det bara aerobics som gruppträning. Hur gick det här till tänkte jag? Förmodligen ett bredare utbud och många andra träningsformer som folk tycker är roligare. Det kan också vara så att man inte förnyade stegfloran varför folk tröttnade på att göra samma steg om och om igen. Vem vet.

Till sist hittade jag i alla fall aerobics på Friskis och svettis. Synd bara att det kolliderade med ett viktigt möte. Det fick bli cirkel träning istället. Det var Örjan på Onyx som körde passet. Det var spännande i dubbel bemärkelse. För det första hade jag aldrig tränat cirkelträning tidigare och för det andra känner jag Örjan som grymt duktig entrepenör och ägare av Onyx-kedjan. En man som brinner för utvecklingen av sin verksamhet och aldrig blir riktigt nöjd. En person som jag på många sätt kan hämta inspiration ifrån. Därför tyckte jag det skulle bli spännande att se hur han klarade av att leda ett träningspass.

Det blev ett riktigt bra pass. Örjan hade valt ut en bra mix av olika övningar och lagom långa intervall för att man verkligen skulle kunna maxa. Något som jag blev förälskad i var att man kombinerade styrka och konditionsträning enligt modellen 2 set med styrketräning och sedan 2 set med kondition osv. Man han verkligen ladda i styrkeövningarna och låta musklerna återhämta sig vid konditionsövningarna. Sedan när man maxat konditionsövningarna kunde man hämta andan medans man pushade sig igenom styrketräningen.

Det var helt klart inte sista gången jag tränade cirkelträning... med Örjan. He rocks!

Efter en fin dag med familjen hade jag planerat att springa. Problemet var bara att det börja regna något ohyggligt. Jag stod med träningskläderna på och lurade på hur jag skulle göra. Regn brukar inte trotsa mig men idag kände jag mig inte sugen på att gå ut. Jag bestämde mig därför för att vänta tills regnet upphörde... men det gjorde det inte.

Däremot lättade regnet något och det var det enda tecknet jag behövde: Nu blir det löpning!

Normala fall brukar det vara mängder av bilar vid spåret på en söndag. Idag däremot var jag helt själv som bilden visar. Det kändes riktigt coolt att inse det. Jag var riktigt laddad idag så det hade känts som ett nederlag att inte kunna springa. Nu byttes den känslan till en triumf istället. Det är precis den typen av standard som gör skillnaden i livet och just idag levde jag den standarden.

Jag körde 9 kilometer idag igen och förbättrade tiden med en minut sedan sist. Det var ett jobbigt pass i leran men väldigt firskt i luften. Det är också mycket glädjande att löpträningen ger framsteg och att fötterna håller.

Jag summerar träningsveckan med totalt 9 träningspass varav tre högintensiva enligt fördelningen:

2 Gym pass varav 1 med Jörgen
6 Cykelpass
1 löppass

Just nu är jag väldigt lycklig och väldigt nöjd med den här träningsveckan.

Trodde det skulle dröja mycket längre innan jag gav mig på ett längre löppass men jag har känt mig i fin form hela veckan så jag passade på att avsluta träningsveckan med 9 kilometer löpning.
Totalt har det blivit tolv träningspass denna veckan.
9 cykelpass
2 träningspass med Jörgen
1 löppass.

PT med Jörgen. Han hade ett par sjukt jobbiga övningar att komma med.



Idag har jag i alla fall duktigt med träningsvärk efter veckans massiva dos med träning. Åtta pass hittills. Det känns verkligen fantastiskt härligt att kroppen fungerar som den skall. Snyggt jobbat Jesper.

Idag skall jag träna tre träningspass! Så enkelt är det! Det var kyligt på första passet. Strax över nollan. Desto piggare var jag när jag kom fram till kontoret. Skall köra gruppträning idag. Har inte bestämt mig för vad ännu.

Just idag har jag en sådär skön och stolt känsla över att jag verkligen har förändrat min livsstil vad gäller träning. Läste i bloggen när jag gjorde 101 dagars utmaningen. Det var mottigt att komma iväg ibland. Nu går det väldigt spontant.

Vad som har fungerat mindra bra är väl kosthållningen. Trots att det inte blivit som jag tänkt mig där har jag ändå gjort en hel del lärdomar och insikter. Det verkar också som om det här med att väga mat fungerar. Jag är på rätt väg med andra ord! :)

Det blev två träningspass på cykeln i söndags. Slutade veckan med hela åtta träningspass. Det blev en härlig upplevelse på cykeln. Lagom varmt och en skön vind som blåste. Man känner verkligen att vi går mot höst. Det känns på lukten och i luften. Ägnade hela passet åt att spåna fram nya idéer till min nya bok.

Hade en idé om att skapa en rekordvecka den här veckan med träningen. I tisdags däremot fick jag en rejäl förkylning och har inte kunnat träna alls. Igår släppte i alla fall det onda i halsen. Lite snopet tycker jag. Det fina var dock att jag fick gjort desto mer på kontoret. :)

Kan konstatera att jag lyckats träna tre timmar idag med. Det var inte planerat så men ibland blir det helt annorlunda än man tänkt sig. Vädret var den viktiga orsaken.

Började med en härlig cykeltur. Passade på att köra ett konferenssamtal med coacherna i Actionplan samtidigt som jag cyklade. Det fungerade fint för mig. Har inte fått någon feedback på mitt flåsande i luren... ännu... hehe



På lunchen hade solen på allvar titta fram så jag bestämde mig lite spontant för att köra en kort löptur. Återigen gjorde vädret att jag körde 6 kilometer. Det var riktigt jobbigt idag. Skönt att jag hade solen på min sida. Idag var första gången som jag testade att tejpa foten. Fick ett par tips av en längdskidlandslagets fotspecialister. Köpte en tejprulle men har aldrig testat förrän idag. Provade på ena foten för att se om det blev någon skillnad. Efteråt kändes det mycket bättre i den tejpade foten.

Jag har en känsla av att det här blir rekord vecka vad gäller träning. Skönt. Säsongen har inte riktigt kommit igång för mig ännu så jag har bara två föreläsningar den här veckan. Det innebär ett par extra timmar över här och där och dessa skall jag träna har jag tänkt mig.

Nu är det dags för tredje träningspasset. Nice med en cykeltur hem.



 

Hade mitt andra träningspass med Jörgen idag. På bilden är jag helt slut. Jag tog förmodligen ut mig mer än jag någonsin gjort. Jag var lite illamående i flera timmar efteråt :) Visst låter det skönt? Det blev ett j-igt bra pass i alla fall.

Sedan var det dags för ett sista cykelpass för att komma hem till min underbara familj. Det blev tre timmar idag också. Har haft en fin träningsvecka. Imorgon blir det midnattslopp. Bra att köra slut sig dagen innan! hehe

Min gode vän Anders hade anmält sig men fick ett skumt skift så han är mitt uppe i arbetet när det hela går av stapeln. Då tänkte jag att då kör jag istället. Helt oplanerat. Har inga ambitioner eftersom antalet löptimmar är begränsade hittills. Det skall däremot bli väldigt kul.

Det märks att hösten är i antågande. Riktigt friska och härliga vindar och behagligt skön luft på cykelturen idag.
Hade en tung ryggsäck på ryggen så jag var helt plaskvåt när jag kom till kontoret. Tur att jag har byteskläder. Nu blir det PT med Jörgen igen.

Så här ser jag ut när jag är halvnöjd. Träningen har gått riktigt bra i ett halvår nu. Har hittills inte tränat mindre än fyra pass någon vecka. Vanligare är det att jag ligger runt 5-10 träningspass per vecka.. På så sätt är jag riktigt nöjd. Jag känner mig starkare och mer uthållig än på många år. Däremot hade jag nog förväntat mig större utdelning. Ett gammalt klassiskt sätt att bli demotiverad på. :)

Det har nämligen inte hänt så mycket på vågen sedan en bit in på New Life 101. Det har inte varit högsta prioritet men så här ett halvår senare börjar jag känna att jag borde ha åstadkommit mer.

Har pratat med flera experter och alla är inne på att jag skall äta mer och oftare. Tycker att jag äter en hel del som det redan är så jag är ännu inte övertygad. På så sätt var det lättare när jag körde vegan-stilen. Då kunde jag gå ner i vikt oerhört lätt. För att få det hela att fungera håller jag i alla fall på och experimenterar en hel del. Den som söker han finner.

Så bilden är tagen i ett tillstånd av halvnöjdhet.

Efter arbetet i studion smet jag och Malin ut och sprang tillsammans. Neo och Nomi är hos mormor och morfar över helgen så vi kan unna oss lyxen att springa tillsammans för en gångs skull. Det blev sex kilometer för mig sedan var det stopp. Jag hade träningsvärk efter gårdagens pass med Jörgen så jag fick pusha mig extra hårt. Malin däremot passade på att köra ett par kilometer till.

Det blev en bra miltid för min del trots träningsvärken. Runt timman när jag räknade som hastigast. Känns som om det bara är en tidsfårga innan jag gör milen en bra bit under timman. Ser fram emot detta.

Nu skall vi gå på bio. Sköööönt!

Idag (fredag) körde jag första träningen med Jörgen för säsongen. Lite stolt kan jag konstatera att jag kände mig förvånandsvärt stark. All träning under sommaren gör att jag inte var så ringrostig. Det blev TRX träning idag och det är alltid grymt utmanande. Gled ner i bubbelpoolen en kvart efteråt. Skönt.

När jag summerar arbetsveckan är jag väldigt nöjd. Det har varit mycket coaching men jag har ändå kommit iväg och tränat fint. Body Balance i onsdags var något alldeles extra.

Om det inte hade ösregnat varje dag hade jag också kommit igång med cyklingen. Saknar det.

Har under en längre tid omvärderat vad jag anser vara bra kost. Under tiden har jag egentligen ätit vad som helst och det har varit gott men inte optimalt. Under sommaren har jag och Malin talat en hel del om det här och nu känns det som om vi är rätt färdigtänkta. Igår var första dagen vi satte igång. Det blir lite tallriksmodellen möter Body for Life i ett slags Living Health anda. Eftersom i synnerhet jag har en farlig svaghet att äta sällan och mycket blir det spännande att se hur jag påverkas av att äta oftare och mindre mål.

Titeln är som hämtad ur ett radioprogram på P1. Igår var jag ute på en längre cykeltur. Var fortfarande lite stum i benen vaför jag valde cykel före löpning. Bestämde mig för att cykla till de olika fabriksområdena som ligger i närheten där vi bor. Om du inte varit i Viskafors får du en bra ledtråd av namnet. Samhället ligger utmed Viskan helt klart. Förr i tiden när man projekterade fabriker var det alltid viktigt att man förlade anläggningen vid vatten. Borås med omnejd har hundratals, kanske ännu fler fabriker utmed Viskan. Många står idag tomma eller hyser annan verksamhet än det de byggdes för.

Det blev en härlig tur. Solen värmde gott och jag fick in en fin rythm redan från början. Hade pulsklockan med och snittade på puls 150-160. Var ute i cirka 90 minuter så det blev ett bra pass. (och det behövs med tanke på mitt frikostiga intag av god mat under sommaren.)

Tillbaka till industrihistoria. När jag cyklade som bäst funderade jag mycket på samhällets utveckling. Det här med fabriker som står tomma det tycker jag mig se vart jag än reser i Sverige. Funderade över vart pengarna kommer ifrån idag om de inte kommer från tillverkande fabriker. Helt klart måste värden skapas på något sätt. Svaret är förstås att man kan producera mycket mer i en betydligt mindre anläggning idag. Värden skapas på färre ställen. Dessutom finns det andra sätt att skapa värden än just genom tillverkningsindustri.

Inser att jag skulle kunna vara bättre insatt i de här frågorna varför jag skall boka in ett par möten med personer som jag vet har oerhört stor kunskap på området. Det fina med mitt jobb är just att jag får träffa mängder av människor som har spetskompetens inom, ja, i stort sett allting.

På bilden ses Svaneholms Gummifabrik. Janne Josefsson gjorde ett uppmärksammat reportage om denna fabrik för något år sedan. Det visade sig att ägaren hade grym koll på att fabriken gjorde de anställda cancersjuka. Bakom kulisserna förhandlade man sedan med facket vilket resulterade i att skadestånden till de många anställda bara blev ett par hundralappar. Finns liknande skandaler i andra länder där de anställda fått gigantiska ersättningsbelopp. Det ledsamma i hela historien är väl att personer i ledningen visste att de anställda kunde få cancer men i jakten på att tjäna pengar teg man och idag har massor av folk dött. Sådant borde vara livstids fängelse på. Istället sitter ägaren nere Monaco och "njuter" av sina miljoner. Det är sånt här som gör mig förbannad. Se gärna Jan Josefssons program på SVTs hemsida. Sök på uppdrag granskning och arkivet så finner du programet.

Det blev i alla fall en jättebra cykeltur. Jag är helt slut.

Bilden  är tagen i somras.

Eftar att ha förbättrat min kondition ordentligt de senaste fyra månaderna och också blivit starkare och starkare i fötterna har jag väntat på en lämplig dag att verkligen maxa ut. Dels för att se om jag har kapaciteten och dels för att testa att fötterna håller. Idag kom den dagen. Vi hade precis åkte hem från kontoret och jag kände att jag hade oerhört mycket spring i kroppen. Idag var helt rätt dag. Funderade på vad som skulle kunna vara en utmaning och jag fastnade för 9 kilometaren runt Storsjön i Viskafors.

För er som har hela fötter och tränat löpning länge tycker säkert att det här är en rätt mesig längd. För mig däremot med det jag har gått igenom de senaste sju åren så vet jag att jag tidigare hade fått hoppa på kryckor i tio veckor efter en bråkdel av ett sådant pass. Med andra ord en rejäl kraftmätning.

Jag hade hört att 9 kilometaren skulle vara en lite tuffare rutt så det kändes bra. Man kan säga att det här var en smärre underdrift. Efter passet läser jag på tavlan att det inte alls är något motionsspår utan ett vildmarksspår. Med andra ord var det 9 kilometer av sten, trädrötter och knepiga klippavsatser, hopp över bäckar och konstant rutt med uppför- och nerförsbackar etc. Att det sedan regnat flitigt i ett par dagar gjorde att delar av de stigar som ibland fanns var förvandlade till bäckar bokstavligt talat. Andra ställen var lervälling och en del backar hala kanor av gegga.

Det här med att ge upp är inte min starka sida. Så trots att jag redan första kilometern fattade att det här skulle bli avsevärt jobbigare än vad jag mentalt förberett mig på bestämde jag mig för att fortsätta. Efter fyra kilometer sprang jag fullständigt fel. Vilket adderar på ytterligare ett par kilometer på turen. Här någonstans var jag riktigt negg och funderade på om jag inte skulle välja ett annat jobb än motivationsföreläsare med tanke på hur destruktiva tankebanor jag hade. :)

Någonstans halvvägs runt sjön blev jag dessutom bajsnödig. Lyckligtvis hade jag tagit med papper. När jag satt där mitt ute i skogen och uträttade mina behov brast jag ut i skratt av den mer högljudda typen. Jag insåg nämligen att jag hade glömt att det är jag som skapar de här negativa tankarna. All den där mentala plågan som jag fyllde mig med utöver den fysiska tröttheten jag kände var helt och hållet mitt verk. Jag insåg att jag hade fyllt huvudet med frågor som:

- Hur långt är det här j-a spåret egentligen?
- Hur korkad är man inte om man körr terränglöpning efter 50 mm regn?
- Vad är det för fel på min hjärna när jag frivilligt utsätter mig för det här?

Visst blir man laddad... Inga bra coachingfrågor det här.
Bestämde mig snabbt för att mata mig med frågan: Vad finns det för bra med det här? Väl i mål var jag helt euforisk. Jag var helt fylld av möjligheter och nya infallsvinklar. Det fina i kråksången är hur lätt det går att byta fokus när man tränar. Kroppen är som bekant en fantastiskt bra maskin att skapa känslor på och jag började ändra rörelsemönster för att förstärka det nya fokuset. Jag kände mig oövervinnlig.

Fullständigt utmattad anländer jag till bilen och kan konstatera att jag genomfört mitt längsta löppass någonsin i livet. Var ute i:



Jag hade klokt nog lämnat telefonen i bilen med tanke på att hela jag var blöt. Däremot önskar jag att ni kunde få se alla de synintryck jag fick från skogen. Det här är en riktigt fashinerande tripp. Med tanke på terrängen tror jag att jag tog ut mig rejält. Rutten blev kanske 1,1-1,2 mil och trots alla svårigheter med terrängen blev det en skaplig tid. Har inga aktuella tider att ersätta detta med men på de kortare stärckor jag gjort under sommaren har jag haft miltider på runt timman. (Förutsatt att jag fortsatt hålla samma tempo) och då i ett vanligt, torrt löparspår utan backar. Det här bådar gott inför framtiden. Jag känner mig oerhört stark och vital i kroppen.

Det kommer nog däremot dröja ett tag innan jag väljer vildmarksträning efter ösregn.