Cykeltur i full speed genom industrihistorisk miljö.



Titeln är som hämtad ur ett radioprogram på P1. Igår var jag ute på en längre cykeltur. Var fortfarande lite stum i benen vaför jag valde cykel före löpning. Bestämde mig för att cykla till de olika fabriksområdena som ligger i närheten där vi bor. Om du inte varit i Viskafors får du en bra ledtråd av namnet. Samhället ligger utmed Viskan helt klart. Förr i tiden när man projekterade fabriker var det alltid viktigt att man förlade anläggningen vid vatten. Borås med omnejd har hundratals, kanske ännu fler fabriker utmed Viskan. Många står idag tomma eller hyser annan verksamhet än det de byggdes för.

Det blev en härlig tur. Solen värmde gott och jag fick in en fin rythm redan från början. Hade pulsklockan med och snittade på puls 150-160. Var ute i cirka 90 minuter så det blev ett bra pass. (och det behövs med tanke på mitt frikostiga intag av god mat under sommaren.)

Tillbaka till industrihistoria. När jag cyklade som bäst funderade jag mycket på samhällets utveckling. Det här med fabriker som står tomma det tycker jag mig se vart jag än reser i Sverige. Funderade över vart pengarna kommer ifrån idag om de inte kommer från tillverkande fabriker. Helt klart måste värden skapas på något sätt. Svaret är förstås att man kan producera mycket mer i en betydligt mindre anläggning idag. Värden skapas på färre ställen. Dessutom finns det andra sätt att skapa värden än just genom tillverkningsindustri.

Inser att jag skulle kunna vara bättre insatt i de här frågorna varför jag skall boka in ett par möten med personer som jag vet har oerhört stor kunskap på området. Det fina med mitt jobb är just att jag får träffa mängder av människor som har spetskompetens inom, ja, i stort sett allting.

På bilden ses Svaneholms Gummifabrik. Janne Josefsson gjorde ett uppmärksammat reportage om denna fabrik för något år sedan. Det visade sig att ägaren hade grym koll på att fabriken gjorde de anställda cancersjuka. Bakom kulisserna förhandlade man sedan med facket vilket resulterade i att skadestånden till de många anställda bara blev ett par hundralappar. Finns liknande skandaler i andra länder där de anställda fått gigantiska ersättningsbelopp. Det ledsamma i hela historien är väl att personer i ledningen visste att de anställda kunde få cancer men i jakten på att tjäna pengar teg man och idag har massor av folk dött. Sådant borde vara livstids fängelse på. Istället sitter ägaren nere Monaco och "njuter" av sina miljoner. Det är sånt här som gör mig förbannad. Se gärna Jan Josefssons program på SVTs hemsida. Sök på uppdrag granskning och arkivet så finner du programet.

Det blev i alla fall en jättebra cykeltur. Jag är helt slut.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0