jespercaron

Vi började lördagen med att åka till vårdcentralen. Öroninflamationen ger sig inte. Doktorn tog en titt på Nomi. Nomi var så duktig hela tiden. Trots att det är trettiofem år sedan så minns jag fortfarande hur påfrestande det kunde vara när doktorn skulle undersöka. Det är därför med visst tillförsikt som jag tar med barnen på läkarbesök. Jag vill helst inte att någon typ av våld skall tillgripas för att hålla barnen stilla. Ibland tror jag att den extra tiden jag lägger på att förklara för Nomi vad som skall hända faktiskt gör nytta. De gånger tårarna tots allt kommer brukar jag försöka trösta så mycket det bara går efteråt.



Neo var lite extra glad idag för hans mormor hade överraskat med att anskaffa en trampbil. Sådant är alltid kul.



Sedan passade vi också på att besöka marknaden i Tibro. Jag har en fetish för det här med marknader. Jag tycker nämligen det är fantastiskt roligt. Jag har funderat på varför en hel del. Svaren är många. Bland annat så gillar jag de traditionella kopplingarna. Det här med marknad är en väldigt gammal tradition. Sedan är det alla aktiviteterna. I vanliga fall stillasittande Svenssons ges en möjlighet att aktiviera sig. Som bekant föder aktiviteter ett bra tillstånd vilket gör att folkmassan snabbt blir på bättre humör. Det är ett slags naturligt lycklig stämning på marknader som jag inte upplever uppstår på så många ställen i vår kultur. Jag är helsåld!