Supervecakan avslutad
Jag har haft ett mål som kittlat en längre tid och det är att träna lika mycket som jag gjorde när jag dansade professionellt. Förra veckan kändes det som den veckan hade kommit. Det hela kom dock av sig pga att ungarna blev sjuka. Efter att hav VABat (Vård av barn för er som inte har småbarn) drog jag på mig samma förkylning med halsont. Däremot gick träningen bra fram tills dess och trots avbrottet landade veckan på elva timmars träning.
Det blev hela åtta cykelpass och tre pass på gymmet. Här kommer lite sköna bilder från träningsveckan.
Att cykla i minusgrader är grymt coolt. Coolt i dubbel bemärkelse. :) Efter en timma ute i höstkylan känns det så skönt att komma in på ett varmt kontor. 
Jörgen har en ny övning som är grymt jobbig. Syftet är att få upp pulsen i max och träna återhämtning. Det är bra träning för mig som föreläsare. Jag har ett antal explosiva övningar och då är det bra om jag själv inte står där och hyperventilerar efteråt. Intervall träning är en utmaning tycker jag. Men just på grund av att det är så påfrestande så är det också grymt bra träning. Jörgen är dessutom väldigt bra på att få fram de sista procenten från mig. 
Kan stolt konstatera att de helt onödiga extra sommarkilona är borta och att vi nu på allvar jobbar mot min målbild. I alla fall så har livsstilen att utesluta socker blivit till en lätt match nu. Jag saknar inte eländet på något sätt. Varken i form av fysiskt beroende, vanemässighet eller längtan. Det känns som om jag kan och vill fullfölja det här beslutet. Har kartlagt hela 48 vanemässiga mönster där "jag måste ha" socker i någon form. Alla 48 mönster är nu utplånade helt.
Ett mönster som är värt att nämna är min (tidigare) förkärlek för marknadsgodis. Mitt tidigare trossystem var. Det är marknad två gånger om året. Det gäller att utnyttja tillfället att köpa en stor påse medan möjligheten finns. Numera är trossystemet så här: Eftersom jag ändå inte skall köpa något marknadsgodis spelar det ingen som helst roll hur sällan eller ofta det är marknad. Det hela förstärks också av min absoluta tro att: Jag äter inte godis.
Superveckan då... Med anledning av Sverige turnén och mina föreläsningar i USA så uppstår nästa möjlighet att komma upp i denna extrema träningsdos någon gång i december. Då skall jag minsann få revange.
